Så provocerande… ”Blanda inte i mig i vårt förhållande! Vad vet hon om hur jag har det…”
Självklart har jag inte en aning. Men gissar att om du kände som beskrivet ovan så träffade mitt inlägg en öm punkt. Kanske något du bör hantera? Inlägget syftar till sunda relationer där vardag, småbarnsliv, pandemiomständigheter eller liknande har tagit sitt trista grepp. Vill du exempelvis att din partner ska ta mer initiativ till gemensamma aktiviteter? Ta en titt på dig själv först. Har du själv tagit sådana initiativ?
”- Jag väntar på hen, det är hens tur. Jag tog ett initiativ i maj förra året”.
Oj, då är du kanske lite bitter nu. Kan det vara så att hen inte fattar att du strävade efter förändring och att det nu är hens ”tur” till action?
Tror du att din bittra personlighet öppnar upp ett intresse och nyfikenhet hos din partner? Eller kan det vara så att ni båda just nu puttrar lite och ingen vill närma sig den andre…
Jag gissar att du vill ha en förändring i relationen för att du fortfarande vill vara med din partner. Du önskar bara att hen kunde skärpa till sig lite.
Ta tag i det själv. Skärp till dig och va den förändring som du önskar 
Läs gärna även mina tidigare inlägg om delegering och ledarskap, 1-5. De handlar om just förmågan att ställa krav och kommunicera. Funkar lika bra på företaget Relationen AB 
Lycka till nu 
Kram och kärlek till er alla!
